Utbildning

Vi jobbar för att varje individ utvecklar kompetenser som behövs för framtiden.

sektorsansvarig,
Utbildning
050-482 43 79
sixten.sandstrom@sfv.fi

Vår sektor för utbildning omfattar alla stadier, från småbarnspedagogik till universitetsstudier. Vi jobbar för att kvaliteten i utbildningen fortsättningsvis håller en hög nivå och bidrar till att eleverna utvecklar de färdigheter för framtiden som definieras i de nationella styrdokumenten. 

Hur?

Vår strategi

Vi jobbar för en skola där alla ges lika förutsättningar att lyckas och där man utgår från varje elevs kunskapsnivå. För detta krävs nytänk och innovativa lösningar. 

Vi stöder initiativ och utvecklingsprojekt som främjar forskningsbaserad och nyskapande skolutveckling, och en positiv attityd till lärande. Påvisade behov med tydliga mål är vår utgångspunkt. 

 

"Arbetsmetoder som är kreativa och varierande tryggar ett motiverat lärande."


Varför? 

Utmaningar

Trots att den finländska utbildningen internationellt sett är konkurrenskraftig, och Finland fortsättningsvis hör till de bästa länderna i PISA-undersökningen, finns det utmaningar inom den finländska skolan som bör tas på allvar. 

Den nya läroplanen trädde i kraft 2016 och betonar bland annat mångsidiga, ämnesövergripande kompetenser som behövs i framtiden, som till exempel digital kompetens. Nationellt sett finns det skillnader i satsningen på digitala lärmiljöer. Digitala hjälpmedel borde i dag vara en självklarhet i undervisningen, men alla lärare har inte den kompetens som krävs för att anpassa undervisningen till en digital omvärld och skapa en mångsidig lärmiljö. Därför har inte alla elever möjlighet att utveckla framtidskompetens på likvärdiga grunder.

Enligt lärarnas fackförbund ändras lärarnas arbetsbild och roll kontinuerligt. Många upplever att de saknar stöd i sitt arbete och ett genomtänkt, pedagogiskt ledarskap. 

De senaste årens samhällsekonomiska kriser och omstruktureringar har påverkat utbildningssektorn i hög grad. Ekonomiska utmaningar och praktiska lösningar inom skolan gör att deltagandet i fortbildning varierar. Det finns ett uttalat behov av verksamhetsanknuten, framtidsorienterad kompetensutveckling för personalen inom utbildningssektorn. 

Det finns regionala skillnader och utbildningsnivån är ojämn i Svenskfinland. PISA-undersökningarna visar på skillnader i pojkars och flickors resultat som i vissa avseenden motsvarar 1–2 års skolgång. Resultaten visar även på skillnader mellan finsk- och svensktalande elever. 

Kompetensen att diagnostisera elever med specialbehov har blivit bättre, men många lärare upplever att resurserna för att bemöta dessa behov inte är tillräckliga. 

Olika undersökningar visar att nivån på de grundläggande läs- och skrivfärdigheterna har sjunkit. Med bristande läs- och skrivfärdighet blir lärandet en ibland oöverkomlig utmaning. 

Den subjektiva rätten till småbarnspedagogik har skurits ner och antalet barn per vuxen har ökat. Endast 75 procent av 3–5 åringarna tar del av kommunalt eller privat anordnad småbarnspedagogik i Finland. Det ger barnen en ojämlik start på lärstigen. Här ligger vi efter, framför allt i jämförelse med det övriga Norden (95 procent). 

Utbildningen på andra och tredje stadiet står inför utmaningar eftersom årskullarna minskar. Färre studerande försvårar anordnandet av ett brett och högklassigt utbildningsutbud.

Möjligheter

En mångsidig och intressant lärmiljö är av stor vikt för engagemanget, motivationen och attityden till lärandet – den skapar nytänk och utmanar status quo. Ett högklassigt, pedagogiskt ledarskap tryggar alla elevers lärprocess och en undervisning som är anpassad till varje elevs kunskapsnivå.

Genom implementeringen av den nya läroplanen från 2016, inklusive de sju kompetenserna som genomsyrar den, har vi möjlighet till en mera demokratisk och inkluderande verksamhet, med ett allt större elevengagemang. En sund inkluderande skolkultur motverkar mobbning, förebygger radikalisering och motverkar sexuella trakasserier. Samarbetet inom kollegiet, liksom med hemmen, är av största betydelse.

Genom gott samarbete har vi också möjlighet att göra Svenskfinland världsledande när det gäller kunskap om utbildning för språkliga minoriteter.

Med elevens lärande i fokus och ett pedagogiskt ledarskap som bygger på en tydlig vision och strategi, skapas ett naturligt samarbete som främjar allas lärande. 
 
En genomtänkt, digitaliserad lärmiljö vidgar skolans verksamhet så att nya infallsvinklar, experiment och samarbeten uppstår utanför skolans väggar. Arbetsmetoder som är kreativa och varierande tryggar ett motiverat lärande. 

Goda läs- och skrivfärdigheter är av central betydelse för allt lärande. Kunskaper inom kommunikation, kulturförståelse, sociala färdigheter, matematik och naturvetenskaper är centrala framtidsfärdigheter oberoende av stadium. 

Våra fokusområden

En verksamhetskultur som främjar jämlikhet och nytänkande

Vi vill se att skillnaderna i lärresultat minskar. Vi vill stöda och motivera både de elever som behöver extra stöd och dem som behöver utmaningar.

Vi vill se att varje skoldag uppmuntrar eleven till delaktighet och stöder välbefinnandet. Vi vill se att elevens lärprocess är meningsfull, framtidsfokuserad, obruten, demokratisk, och stöds av nya pedagogiska rön och digitala hjälpmedel.  

Vi vill se ett pedagogiskt ledarskap som stöder en utveckling av verksamheten och sörjer för lärarnas kompetensutveckling och engagemang. 

Högklassig språkpedagogik och språkmedvetenhet

Vi vill se att det svenska språkets roll i utbildningen är central. Ett starkt skolspråk och kompetens i multilitteracitet är förutsättningen för allt lärande.  

Vi vill se projekt som stöder lärarnas språkbruk och språkliga medvetenhet  i all undervisning, oberoende av ämne och stadium. 

Vi vill se en medvetenhet om våra varierande finlandssvenska identiteter som öppnar för samarbete över språk- och kulturgränser.

Beskrivning
Det är bara en handfull lärare som jobbar i vår skola, men genom Språkönätverket är det som ett större lärarrum. Det är ett väldigt viktigt stöd, säger Jerker Sandström, rektor i Svenska skolan i Hyvinge.

Tidsperiod: 2019–2020

Från och med 2019 har vi löpande ansökningstid. Ansökningsprogrammet öppnar i december 2018. 

 

Ansök