70652.jpg

Biografinyhet: Evy Björkman

Evy Björkman (1876–1960) arbetade för det fria bildningsarbetet i nästan 50 år. Sigbritt Backmans SFV-biografi beskriver hur Björkman med föreläsningar, kurser och studiecirklar spred bildning och kunskap till Finlands svenskspråkiga, speciellt ungdomen.

Boken finns till försäljning från 16.10.2019 på www.boklund.fi

B I slutet av 1800-talet grundades ett stort antal ungdomsföreningar i Finland. Föreningarna ville öka ungdomens kunskaper och goda seder, och erbjuda ett bättre alternativ till superi och slagsmål. Flera faktorer bidrog till att rörelsen fick vind i seglen. Folkskolornas och folkhögskolornas verksamhet hade gjort att läskunnigheten, intresset och viljan att ta emot ny kunskap ökade. Studenternas upplysningsarbete spelade också en viktig roll.

Den första svenskspråkiga ungdomsföreningen i vårt land grundades 1888 i Malax av Johannes Klockars (SFV-biografi nr 12). Redan följande år bildades den första svenskspråkiga ungdomsföreningen i Nyland. Efter pausen under ofärdsåren 1899–1905 bildades nya föreningar, och bland dem fanns Vanda ungdomsförening som 1909 valde Evy Björkman (1876–1960) till sin första ordförande. 

Gruppbild på Vanda ungdomsförenings styelse, med Evy Björkman framme till vänster.

Evy Björkman, till vänster i främre raden, tillsammans med medlemmar i styrelsen för Vanda ungdomsförening. Vanda ungdomsförening.

– Evy Björkman, född Laurén, var en socialt begåvad, företagsam och mångsidig person, berättar biografiförfattaren Sigbritt Backman.

I sin ungdom var Evy Björkman värdinna på Sillböle gård i västra Helsinge. I en artikel i SFV:s tidskrift Svenskbygden berättade hon senare att hon på gården i början levde ett typiskt herrgårdsliv, och hade lite att göra med ortsbefolkningen. 

– Men då hon 1909 valdes till ordförande för Vanda ungdomsförening kom hon i kontakt med Nylands svenska bygdebefolkning. Då väcktes hennes intresse för det fria bildningsarbetet, som då kallades folkbildning eller folkupplysning. Det skulle bli hennes livsuppgift. Hennes kungstanke blev att sprida bildning och kunskap till den svenskspråkiga befolkningen i vårt land, speciellt till ungdomen, berättar Backman.

Evy Björkman ogillade dock uttrycket folkbildning. 

– Hon skrev 1925 att förleden ”folk” låter nedlåtande. Hon ville hellre tala om bildning, och bildningsarbete, vilket låter modernt i våra öron. I senare texter använder Evy emellertid begreppet folkbildare. Erfarenheten kanske lärde henne att ordet folkbildare är svårt att ersätta.

Lång meritlista

Meritlistan blev lång. Evy Björkman var ombudsman, sekreterare och kassör för Nylands svenska ungdomsförbund 1913–1949 och direktionsordförande för ungdomsförbundets vandrande husmodersskola. Hon var också föreståndare för Svenska föreläsningsbyrån 1920–1956, och därtill verksam som skribent bland annat i den nyländska tidningspressen. I Svenskbygden skrev hon en lång rad artiklar i anslutning till sina arbetsuppgifter.

– Då Evy Björkman gick i pension vid 80 års ålder i september 1956, hade hon arbetat för ungdomsrörelsen och det fria bildningsarbetet i nästan femtio år. Hon fick ofta känna av att de ekonomiska resurserna var små, och att intresset för till exempel studiecirklar inte alltid var så stort. 

I boken beskriver Sigbritt Backman Evy Björkmans verksamhet utifrån hur hennes roll som folkbildare och kvinna tog form genom olika engagemang och personliga kontakter. 

– De bidrog alla till att hon fann sin livsuppgift. Under sina arbetsår skapade Evy ett kontaktnät som i geografisk bemärkelse omfattade hela Svenskfinland, och även kretsar inom det fria bildningsarbetet i Sverige. Hon hade kontakter inom ungdomsrörelsen, det fria bildningsarbetet och den akademiska världen, och stod ständigt i kontakt med folk inom föreningarna, med föreläsare, med studiecirkelfolk och med åhörare på olika sammankomster.

Evy Björkman i Rundradions veckoblad år 1929.

Då Rundradion bildades 1926 stod radion i det fria bildningsarbetets tjänst genom att erbjuda populärvetenskapliga föreläsningar. I tidningen Rundradion – veckotidskrift för radiolyssnare nr 14/1928 förekommer Evy Björkman i programkrönikan med bild och allt, gällande hennes föredrag om ”Studiecirklar och huru arbetet inom dem bör bedrivas”.


Biografiförfattaren Sigbritt BackmanFilosofie magister Sigbritt Backman har arbetar som kultursekreterare och museiintendent. Hon har skrivit och redigerat lokalhistoriska böcker, främst om personer och föreningar verksamma i Nyland. Hon har bland annat skrivit om byar i Kyrkslätt, Hertonäs gård och Brunakärrs koloniträdgård. Sigbritt Backman har engagerat sig inom det fria bildningsarbetet under flera år som timlärare i hembygdsforskning i medborgarinstitutet i Kyrkslätt.