68603.jpg

Månadens bidragsmottagare: 4H förenar nytta med nöje

För många är 4H synonymt med trädgårdsland och solrosor.
Men verksamheten är betydligt bredare, och grunden är fortfarande den samma – att lära barn och unga nya saker. På bilden en del av Söderbys 4H-gäng: Elias Hellqvist, Milla Dahlskog, Mi Björklund, Dennis Björklund och William Lindh.

Text och foto: Sonja Finholm/Alfred

Amanda, ser degen bra ut så här eller behöver jag ha i mera mjöl?

13-åriga Milla Dahlskog står i köket i Söderby skola i Kronoby och bakar morotssemlor. Den här eftermiddagen är det sex barn på plats, två flickor och fyra pojkar.

4H-verksamheten är överlag populärare bland flickor, men till exempel i matskolorna är 40 procent av deltagarna pojkar. Mat är trendigt just nu. Och det är just den typen av fenomen som förbundet försöker fånga upp.

4H.s Ordningstavla

– Från att kanske ha varit lite gammalmodig är vår verksamhet på nytt väldigt inne. Allra flest deltagare har vi på våra matlagnings- och bakningskurser. Alla vill laga mat – från sjuåringarna till våra killgrupper i högstadiet, säger Mona Ahlsved som är verksamhetsledare för Botnia 4H i Kronoby.

Dennis Björklund

Dennis Björklund har koll på tomatsoppan.

Förutom semlorna har barnen lagat tomatsoppa med korv och en frukt­sallad till efterrätt. Klubbledaren Amanda Majabacka är mån om att barnen själva ska lära sig att skala och skiva frukterna och forma egna semlor av den ganska lösa degen. Hon finns till hands och ger dem råd.

– Jag tycker om att vara här, vi får göra så mycket själva. Jag har också börjat hjälpa till mera med matlagningen där hemma, säger 11-åriga Elias Hellqvist.

Amanda Majabacka

Amanda Majabacka drömmer om att jobba som barnträdgårdslärare och ledarjobbet inom 4H är bra praktik.

Medan degen jäser plockar barnen fram kortspel, pennor och papper. Amanda Majabacka lär dem också en ny lek – att klappa händerna i en viss rytm. Och när alla hittat takten och samarbetar blir det en fin melodi.

Den finlandssvenska 4H-rörelsen firar i år 90-årsjubileum. Verksamheten i dag ser annorlunda ut än när man startade för 90 år sedan, men grunden är den samma – att barn ska lära sig genom att själva få prova på olika saker. 4H har i alla tider handlat om att erbjuda meningsfull fritidssysselsättning för barn och ungdomar. Men också om att lära ut viktiga baskunskaper om mat­lagning, odling och företagande. I början var verksamheten starkt förknippad med lantbruksrådgivning, men innehållet utvecklas hela tiden.

– Efter kriget var det till exempel viktigt att kunna lappa sina egna kläder, medan vi i dag pratar mycket om återvinning. Och visst har vi fortfarande en stark koppling till landsbygden, att lära barnen varifrån maten kommer, säger förbundets verksamhetsledare Camilla Wahlsten.

Under jubileumsåret kommer man att ta fasta på ledarutbildning och före­tagande. Ett nytt kompetensprojekt som kallas 4H-akademin är alldeles i startgroparna. Det handlar om att erbjuda yrkesrelaterade kurser som berättigar till studiepoäng. 4H har redan en egen modell som kallas tre steg till arbetslivet och den ska också renodlas för att hjälpa unga att utveckla sitt före­tagande och sina ledar­egenskaper. En del av den verksamheten är 4H-föreningarnas egna sommarjobb och arbets­pooler.

Jubileet kommer också att synas i den dagliga verksamheten. Tanken är att matskolorna ska bjuda på festmat och i september ordnas ett jubileumsseminarium i Helsingfors.

– Vi har också en idé om att börja utse 4H-ambassadörer, kända finlandssvenskar som får berätta om sina egna 4H-minnen, säger Camilla Wahlsten.

4H är mest populärt bland lågstadieelever, men det finns också verksamhet för äldre ungdomar. I matskolor och läger jobbar man på kommunal och regional nivå och när deltagarna blir äldre erbjuds nordiska och europeiska läger och kurser.

– Utmaningen är att hålla kvar ung­domarna i verksamheten, säger Camilla Wahlsten och nämner kill- och tjej­grupperna som ett bra exempel på hur 4H kan vara angeläget även för tonåringar.

I Söderby skola är det dags att ta ut semlorna ur ugnen. Barnen hjälper till att duka på borden och plocka fram smör och dricka.

– Jag brukar också baka bröd där hemma, säger Milla Dahlskog.

Barnen får ta hem dagens recept. Alla var inte så förtjusta i tomatsoppan, men det är också en del av lärandet, att våga prova nya smaker.

Många av ledarna har egna erfarenheter av 4H-verksamhet. Amanda Majabacka har som barn deltagit i de klubbar hon nu leder och Mona Ahlsved har ett alldeles speciellt minne:

– Precis som många andra har jag haft trädgårdsland och odlat solrosor, men det allra bästa var nog kursen där vi fick sy egna hawaiiskjortor. De var väldigt inne just då, säger hon.

En nyhet i Kronoby är samarbete över språkgränserna. För ett par år sedan deltog Botnia 4H och den finsk­språkiga grannföreningen i Vetil i det nationella projektet “Vår gemensamma vardag”. Båda parterna var nöjda med sam-­ arbetet och har fortsatt med gemensamma evenemang. I fjol ordnades ett tvåspråkigt sommarläger.

– Det var roligt att se hur barnen snabbt accepterade att vi ledare använde både finska och svenska. Det tog inte länge innan de finska barnen kom fram till mig och frågade nåt – även om jag svarade på svenska, säger Mona Ahlsved.

Även denna sommar blir lägret två­språkigt och fler föreningar har bjudits in.

Botnia 4H är en aktiv förening. Förutom verksamhetsledaren har man två anställda instruktörer. Verksamheten i föreningarna finansieras i huvudsak av statliga och kommunala bidrag och medlemsavgifter, men även bidrag från stiftelser och fonder är avgörande för att ekonomin ska gå runt. Tanken är också att verksamheten ska ha låg tröskel och att alla ska kunna delta och då kan av­­gifterna inte vara för höga.

– Speciellt för våra större gemensamma läger och resor som ordnas tillsammans med grannföreningarna är bidragen avgörande, säger Mona Ahlsved.

Botnias 4H:s kontor finns i Terjärv, men det är sällan de tre anställda finns där. Med en verksamhet som är utspridd på elva ställen runt om i kommunen blir det inte mycket tid över.

Tidigare ordnades klubbverksam­heten oftast kvällstid, men så små­ningom har allt mera flyttat till eftermiddagarna. Det är också då det finns luckor att fylla. Kvällstid konkurrerar man med andra hobbyverksamheter, medan eftermiddagarna ofta är ganska långtråkiga för skolelever som vuxit ur eftisverksamheten.

– Det finns ett behov att fylla, speciellt i dag när många föräldrar jobbar, säger Mona Ahlsved. 

SFV:s bidrag till Botnia 4h r.f. / Beviljat ändamål: Klubbverksamhet / Beviljat belopp: 1.000 euro / Tidsperiod: 2018 / Förväntat resultat: Ett ökat intresse och engagemang för lokalsamhället bland barn och unga.