67909.jpg

SFV:s satsningar på föreningslivet ökar det sociala kapitalet

Den bildning och den verksamhet som sker inom föreningslivet har genom åren stått SFV nära. I dag går en betydande del av SFV:s allmänna bidrag, cirka 30 procent, till svensk- och tvåspråkiga föreningar i Finland. Förutom resurser i form av reda pengar finns även föreningskunskap och mötesutrymmen att tillgå.

Text: Christine SkogmanOrganisationsförändringen som SFV genom-gick under 2018 resulterade bland annat i en löpande an­sökningstid för SFV:s allmänna bidrag. SFV formulerade också tydliga fokusområden och visioner för varje sektor, utifrån forskning och fakta. Inom sektorerna Fri bildning och SFV:s studiecentral är professionella organisationer ett gemensamt fokus­område, och SFV satsar målmedvetet på förbundens och föreningarnas kompetenshöjning. En satsning är ett betydande ekonomiskt bidrag till Svenska studieförbundet.

Förbundens förbund. Svenska studieförbundet är ett förbund vars uppgift är att stöda medlemsförbunden i deras strävan. Grunden för Studieförbundet lades redan år 1919 då SFV grundade Svenska föreläsningsbyrån. Ambitionen var att höja bildningsnivån bland befolkningen. Från 1970-talet till år 2014 hade Studieförbundet ingen egen verksamhet, utan var en integrerad del av Svenska studiecentralen, som upprätthölls av SFV. I dag är Svenska studieförbundet en självständig förening med totalt 64 medlemsförbund och en anställd verksamhetsledare. SFV:s bidrag till Svenska studieförbundet är avgörande för verksamheten. 

–Tack vare bidraget kan vi erbjuda nätverksträffar, mentorprogram och annan kompetenshöjande verksamhet till förbunden, säger Mari Pennanen, verksamhetsledare för Svenska studieförbundet.

Studieförbundets första mentorprogram (2017–2018), riktade sig till anställda i förbunden. Flera av dem som deltog som adepter ansåg att de fick konkret stöd och hjälp att utvecklas i sina yrkesroller. Nu startar ett nytt mentorprogram – den här gången är det de förtroendevaldas tur.

– Förtroendevalda inom förbund och centralorganisationer har här en unik möjlighet att utvecklas i styrelsearbetet, diskutera utmaningar och sätta upp nya mål. I slutändan handlar det om att höja kompetensen inom förbundens styrelser, säger Mari.

Samhällsförändringarna påverkar verksamhetsförutsättningarna för organisationer inom tredje sektorn, och Svenska studieförbundet följer ständigt med utvecklingen. Men att föreningar grundas och upplöses, splittras eller byter namn är ändå inget som oroar Mari.

– Förenings- och organisations­livet genomgår förändringar hela tiden, så har det alltid varit. Det är en del av tredje sektorns DNA, och det är det som driver förenings- och organisationslivet framåt. Tillsammans utvecklar vi civilsamhället, säger Mari.

SFV:s studiecentral förmedlar statsbidrag. SFV upprätthåller den enda svenska studiecentralen i Finland. Juridiskt sätt är studiecentralen en läroanstalt på riksnivå och verkar inom principen för livslångt lärande. Föreningar och organisationer kan ansöka om statsbidrag för bland annat kurser, föreläsningar och seminarier som de ordnar. 

– Det bildningsarbete som föreningar och organisationer utför i Svensk­finland är verkligen omfattande, det berikar vårt samhälle. Jag brukar skämtsamt säga att om vi tittar till statistiken är vi som ett medelstort arbis, säger sektorsansvariga Anna-Karin Öhman. Statistiken från 2018 visar på totalt 814 kurser med närmare 16 000 deltagare.

Att stärka förbunden och organisationerna som professionella aktörer är något SFV fokuserar på och som är viktigt med tanke på de omgivande samhällsförändringarna. 

Mari Pennanen och Anna-Karin Öhman

Mari Pennanen (foto Astrid Lindroos) och Anna-Karin Öhman (foto Pia Pettersson)

– Vi har från och med 2019 inför ett förhöjt bidrag för kompetensutveckling som gäller både förtroendevalda och anställda. Det kan vara frågan om kurser, gärna i samarbete med andra aktörer, där personalen genom en fortbildning av något slag fördjupar kunnandet inom organisationen, berättar Anna-Karin. 

Tillsammans med Bildningsalliansen och Studieförbundet ser SFV:s studiecentral över vilka behov av kurser som finns och hur man gemensamt kan svara mot behoven. Vad som erbjuds klarnar under 2019. 

#hosvännerna. Hos Vännerna-konceptet börjar vara ett välkänt begrepp för organisationer som är verksamma i Svenskfinland. Sedan 2017 har finlandssvenska organisationer och föreningar kostnadsfritt fått använda SFV:s möteslokaler i Åbo, Helsingfors (SFV-huset G18) och Vasa. Konceptet har visat sig vara en succé: Under 2018 genomfördes närmare 900 möten, kurser och till­ställningar med över 11 000 deltagare. 

– Vi är stolta över att kunna erbjuda fysiska mötesplatser för föreningar och organisationer  på olika håll i Svensk­finland. Att möteslokalerna finns till förfogande underlättar förutsättningarna att mötas och det ökar det sociala kapitalet i samhället på längre sikt. Tack vare mötesutrymmenas högklassiga utrustning kan även deltagare som till exempel har svårt att resa, delta i mötet eller tillställningen via Skype, berättar Anna-Karin.

Förutom möteslokalerna har Studieförbundets medlemmar möjlighet att kostnadsfritt använda festsalen G18 i Helsingfors under vardagar. År 2018 användes festsalen totalt 35 gånger av Studieförbundets medlemmar.

Föreningsresursen. SFV:s webbplats för föreningskunskap, Föreningsresursen, växte fram efter att Studiecentralen i tiden arrangerade kurser i föreningsteknik och förenings­ekonomi. Det fanns, och finns ännu i dag, ett stort behov av rådgivning inom föreningsverksamhet. 

– Som bäst knyter vi olika föreningskunniga personer till webbplatsen. Vi kan ha upp till 400 unika besökare på Föreningsresursen varje dag och vi vill även i fortsättningen se till att förenings­aktiva får svar på sina förenings­frågor, säger Anna-Karin, som håller i koordineringen för webbplatsen.

På webbplatsen foreningsresursen.fi kan man enkelt fylla i ett frågeformulär ifall man inte hittar svar på sin fråga bland det digra material som finns.

Egna kurser. SFV:s studiecentral arrangerar också egna kurser, som i första hand riktar sig till föreningsaktiva eller anställda inom olika organisationer.  Men vem som helst med intresse för innehållet kan delta. Det kan till exempel vara frågan om kurser i datateknik med syfte att effektivera föreningsarbetet. Eller hur man genomför ett strategiarbete inom föreningen. År 2018 genomförde 28 kurser med närmare 550 deltagare.

– Vi jobbar för en tidsenlig och relevant fri bildning och ett vitalt för­enings­liv, med målet att stärka ind­i­viderna och berika samhället, avslutar Anna-Karin. 


SFV stärker föreningslivet genom olika former av resurser:

  • SFV:s allmänna bidrag: löpande ansökningstid | www.sfv.fi/bidrag
  • SFV:s studiecentral förmedlar statsbidrag för kurser och studiecirklar: löpande ansökningstid | www.sfv.fi/studiecentralen
  • Möteslokaler #hosvännerna: Föreningar kan kostnadsfritt använda SFV:s mötesutrymmen i Åbo, Vasa och Helsingfors (SFV-huset G18) | www.sfv.fi/moteslokaler
  • Föreningsresursen: SFV:s webbplats med samlad föreningskunskap | www.foreningsresursen.fi
  • SFV:s egna kurser för föreningsaktiva och/eller anställda inom förbund och organisationer: www.sfv.fi.