65965.jpg

Två språk, dubbelt så rik

”Min identitet är tvåspråkig. Den är inte svenskspråkig. Den är inte finskspråkig. Den är både och.”

Text: Anna Kujala

Min identitet är tvåspråkig. Den är inte svenskspråkig. Den är inte finskspråkig. Den är både och. Meillä on aivan väärä kuva Suomessa kielitaidosta. Kielitaito ei suinkaan tarkoita täydellistä kieli­taitoa. Skulle någon fråga av mig att “vilka språk talar du perfekt”, så skulle jag säga “inte ett enda”.

Så här säger redaktör Kaj Kunnas i ett av Molempi parempi -projektets videoklipp. Han är en av de 52 personer som berättar hur deras liv berikats av att kunna både finska och svenska. Videona publicerades i fjol, en video per vecka, av Samarbetsforum.

 

– Vi som liten organisation funderade på hur vi kunde bidra till Finlands 100-årsjubileum. Vår gåva till nationen blev videoklippen, där olika personer berättar sin synvinkel om vårt lands båda nationalspråk, säger verksamhetsledare Martina Harms-Aalto.

En del av talarna är i offentligheten kända personer, andra är privatpersoner som svarade på det allmänna uppropet att delta. Vissa är från tvåspråkiga familjer, andra från finsk- eller svenskspråkiga, en persons första språk var teckenspråket.

– Vi försökte välja ut människor med olika bakgrund. Bland de personer som är kända, är en del oväntade på så sätt att de inte talat om språkfrågor i offentligheten tidigare. Det var fint att se hur alla som ställde upp gav av sig själva, det är jag tacksam för.

Tillsammans med Magnus Wikström vid Kamala Productions filmades och klipptes videona kring årsskiftet 2016–2017. Alla tagningar utom klippet med president Martti Ahtisaari gjordes i samma miljö och på alla filmer syns den finska flaggan.

– Att ha den med i bild var helt medvetet. Vi ville återta den finska flaggan, den ska inte vara en symbol för nationalister och extremister.

Videoklippen fick stor synlighet, inte minst specialvideon med flera talare som visades på biograferna före den nya Okänd soldat- filmen. Harms-Aalto är nu efteråt glad att diskussionen i olika medier inte urartade i personliga påhopp mot talarna – det negativa som ändå kom var ”mera ett allmänt bröl om pakkoruotsi”.

Alla klipp finns samlade på www.molempiparempi.fi. Harms-Aalto arbetar nu för att materialet ska utnyttjas av olika instanser.

– Åtminstone lärare har varit intresserade och aktiva med att använda video­klippen.

Ett nytt videoprojekt, Molempi parempi 2, genomförs i år. Temat är språkliga rättigheter.

 

Pins uppmuntrar att tala svenska. Martina Harms-Aalto är själv från en svenskspråkig familj men lärde sig finska tidigt och har engagerat sig i språkfrågor i många år, även politiskt.

– Språkfrågan ser olika ut i olika delar av landet, men alternativet att bara bygga skyddande murar har sällan varit en helt framgångsrik strategi i något sammanhang.

Hon fortsätter:

– Det som kom fram i flera videoklipp och som jag själv insett, är att på svenskt håll måste vi sluta att på ett överhövligt sätt byta språk till finska. Vi måste bejaka det legitima intresset för svenskan och erbjuda möjligheter att tala svenska.

Martina Harms-AaltoDet här är något föreningen tagit fasta vid genom att lansera en märkesnål med texten “Tala gärna svenska med mig”. Pionjärerna, social- och hälsovårdsverket i Helsingfors, tog i bruk pinsen vid några enheter i augusti i fjol. Vid Helsingfors universitet där pinsen också funnits tillgängliga har de haft strykande åtgång, berättar Harms-Aalto.

I år arbetar föreningen för att göra pinsen mera känd och sprida den i hela landet. Pinsen kan utnyttjas av professionella till exempel i hälsovården, handeln och på andra arbetsplatser, men också av privatpersoner. Den signalerar på ett enkelt men tydligt sätt att personen i fråga gärna kommunicerar på svenska, oberoende om hen har svenska som modersmål.

Samarbetsforums finansieringsperiod är treårig och i år är det tredje året för den innevarande perioden. Föreningen får ekonomiskt bidrag från flera instanser, till exempel justitieministeriet, som delfinansierar Molempi parempi 2, Svenska folkskolans vänner, Tre smeder och Svenska kulturfonden.

– Jag hoppas att föreningens verksamhet kan växa och utvecklas och att vi kan hitta även nya samarbetsparter. I Svenskfinland är vi många som arbetar med att främja det svenska språket, men det är få som aktivt jobbar för tvåspråkig­heten. Det här är något vi borde fundera på; är tvåspråkiga en språkgrupp som borde bli mera sedd?

Finlandssvenska samarbetsforum rf
Projekt: Molempi parempi / Ändamål: Verksamhetsbidrag + Molempi parempi – en serie animationer om språkliga rättigheter Beskrivning: 52 videoklipp om två språk -Finland 100 år. / Belopp: 40.000 euro  Tidsperiod: 2016-2018 / Förväntat resultat: Ökad förståelse för en levande och konstruktiv tvåspråkighet i Finland.